Det är som att transporteras till en annan plats, interiören känns urban och atmosfären är kreativ. Den anonyma utsidan gömmer en plats för vibrerande kreativitet.
När ordet släpps fritt berättar Christoffer själv så här om sitt konstnärskap: “Mitt första verkliga intresse för konst var gatukonsten. Lokal gatukonst väckte mitt intresse och snart hittade jag tidningar och böcker om gatukonst från hela världen. Efter mina studier vid Borgå konst- och designskola tjänstgjorde jag i militären 2008 där jag blev grafiker och fotograf för tidskriften Fanbäraren. Innan dess var jag helt inriktad på målning, illustration och design men upptäckte sedan fotokonsten vilket öppnade mina ögon för en ny riktning. Jag har använt färdigheter från mina tidigare intressen och skapat ett bildspråk som jag känner mig bekväm med.
Tidlös surrealism och minimalism
Min konstnärliga stil är surrealistisk, tidlös och poetisk. Jag har också en förkärlek till sepia, en monoton och minimalistisk färgpalett som ger mer utrymme för fantasin. Sedan 2010 har temat människan och naturen återkommit i mina personliga projekt. Liksom många andra fotografer arbetar jag också med video, vilket är lättillgängligt tack vare dagens teknologi och inte så långt ifrån stillbildsfotografering.
Att kombinera kreativitet med beställningsuppdrag är inte alltid enkelt. Jag strävar efter att hitta en balans och jobba så strukturerat som möjligt. Det är inte så att att struktur faller sig naturligt för mig, jag behöver anstränga mig och är medveten om det, därför fungerar det. Jag har insett att jag måste värdera mina egna projekt lika högt som beställningsuppdragen, det kräver också planering. Jag ägnar mig mycket litet åt ren marknadsföring; jag förlitar mig på den synlighet jag får i media när jag lanserar nya personliga projekt. Vissa köper begränsade upplagor, medan andra önskar skräddarsydda lösningar för till exempel reklam- eller välgörenhetskampanjer med mitt bildspråk.
Utmaningar och internationella kontakter
Konstnärer och medieskapare står inför en osäker framtid med AI som utvecklas snabbare än vad någon kunnat förutse. Jag tror att det, inte minst därför, är viktigt att inte lägga alla ägg i samma korg – att nå ut till flera målgrupper utan att kompromissa med det konstnärliga uttrycket kan vara en utmaning.
Jag har haft turen att få en del internationellt erkännande, vilket har lett till ett ökat intresse för min konst utomlands. I USA till exempel är samlare och kunder villiga att betala mer än i Finland. Utan dem skulle jag inte kunna arbeta som konstnär på heltid.
Jag tycker att Konstrundan är inspirerande och ett trevligt socialt program. Därför föredrar jag många år att själv vara besökare hos lokala konstnärer, vilket medför att jag inte deltar som konstnär varje år. Eftersom jag fortfarande är ganska ny på Åland har Konstrundan hjälpt mig att lära känna nya människor och utvidga mitt nätverk på ön.”